Ja, jag känner mig trött. Lite uppgiven rent utav.
Hur man än vänder och vrider sig har man ändan bak och jag bara kan inte med att prioritera som jag kanske med framtidsutsikt borde. Det känns ändå alltid som om mitt liv här och nu är viktigare! Nå, det ger med sig. Snart.
2 kommentarer:
Ibland behöver man släppa framförhållningen och ENDAST vara här o nu, du har snart laddat dej och kör på för fullt igen.
(och småskäller lite~sluta släng över all färg på/till mej, det börjar bli lite mycket nu ;) )
seeeeen ska jag....
jag med /mimmi
Skicka en kommentar