Jag har fått lite klagomål på att jag inte berättar så mycket om vår minsting, Eskil. Han fyller 1 år den 18 mars och är alltså i värsta pubertetssvängen nu... Han är otroligt lätt att ha att göra med, lättlärd och lyhörd gosse minsann! MEN! Ja, det finns ett men... Ibland måste herr´n vara själv hemma och då har vi valt att begränsa hans utrymme till köket. Ja, vår tanke var iaf så. Eskil rymmer nämnligen ganska frekvent... Senast idag när han var själv lite drygt 2 timmar hade han rymt, fått tag på dotterns klocka där nu armbandet är ett minne blott... En annan dotterns fotoalbum är lite lätt tuggat i hörnen och vår pysselull ser inte ut som den gjorde vid inköpet kan man väl lugnt säga.... Det lustiga med Eskil är att han är en mycket medveten byracka som lägger sig fint i äldsta dotterns säng när han hör att vi kommer hem. När vi ropar på honom kommer han lunkande, mycket skuldmedveten sedan håller han MYCKET låg profil tills han märker att man är glad- detta utan att vi en skällt på honom!
Nå, det är tur för honom att han är så förbaskat söt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar