torsdag 15 oktober 2009

Sömn.

Jag tycker att sömn är ett märkligt fenomen. Ta Tussen här hemma till exempel. Hon är 1,5 år gammal och bör sova läääänge på nätterna. Hon BEHÖVER 10-12 timmars sömn på ett dygn. Lika förbaskat ska det stackars barnet lida av nattskräck och skrika hysteriskt varje natt... Varför gör kroppen så mot det stackars barnet?

Och om nu det lilla barnet behöver ca 12 timmar sömn och jag skulle vara överlycklig om jag råkade få 8 timmar någon enstaka natt, då kan man kanske dra slutledningen att behovstimmarna med sömn minskar med åldern. Varför ska då tonåringen sova ca 15 timmar om hon får möjlighet??!!

Och VARFÖR sover man så otroligt få timmar när man blir gammal och faktiskt för första gången i livet FÅR sova?


Jag önskar att jag lättvindigt kunde somna in på kudden på kvällen....
...helt utan ångest över att veta att det blir för få timmar även denna natt...

...och vara medvetslös när klockjäveln ringer på morgonen....




2 kommentarer:

Anonym sa...

Exakt de där reflektionerna har jag gjort under flera år! Timmarna för sömnbehovet minskar med åren, men tonåringarna sover mer. Och när man sedan har all möjlighet att sova som åldring, ja då ska man gå upp kl 4.30. Måste ha blivit fel i mekanismen någonstans...

Kram Solly.

Tvärslå sa...

3-4 timmar per natt sover jag MEN skulle ingen väcka mej skulle jag nog tillslut sova så folk trodde jag va död.
Jag behöver inte mer än 3-4 tim men när jag väl somnar så sover jag...och sover jag mer än 5 -6 timmar får jag huvudvärk och mår illa och känner mej sjuk.
Skumt va ?
(Och ändå är jag inte SÅ sablans gammal än )