Fynd!

Om man får för sig att rensa ur en eller tre bokhyllor där man bara samlat saker på hög en längre tid, ja, då fyndar man.

Det gör man också på fb:s lokala köp- och säljsida....

Nöjd!

Förtydligande

Angående mitt tidigare inlägg om studier och ork. Jag ser det inte som ett alternativ att avsluta mina studier! Mitt mål är fortfarande det samma, jag behöver bara laga mig själv lite innan jag orkar ta tag i de sista åren. Jag vill alltså INTE avsluta mina studier - för gott! Däremot gärna ta uppehåll någon termin.....

Tömd?

Jag har under en längre tid funderat på om mitt tempo är så hälsosamt. Jag var i stort sett säker redan i våras att jag skulle ta iaf en termins studieuppehåll eftersom jag kände mig helt slut, dränerad på all ork och energi. Efter en del velande i sensommar föll jag ändå in i studernas värld igen, tyvärr vill jag påstå med facit i hand. Jag ÄR verkligen slut.... Har ingen ork eller engagemang, jag är INTE lik mig och jag gillar det INTE! Nu är alltså den stora frågan, ska man ta ett studieuppehåll eller ska jag fortsätta att försöka ta livet av mig? Nej, frågan är snarare när. Omgående, mitt i en termin? Ja, det vore nog bäst för mig som individ, men inte för familjens ekonomi... Efter jul? Håller jag januari ut? Ja, kanske.....

Omdebatterat...

Jag har reflekterat en del över ett hett diskuterat ämne, utbildning vs erfarenhet.
På arbetsplatsen, på universitetet, på förskolan, fritids och i skolan är det här ett ämne som med jämna mellanrum orsakar något som kan liknas med en annalkande storm!



Jag känner till akademiker som menar att man bör ha en akademisk utbildning för att räknas i arbetslivet, jag känner också till yrkesutbildade som anser att akademiker är boksidevändare med en massa inlärda fina ord utan kunskap om vad riktigt arbete egentligen innebär. Jag vill dock påstå att de flesta har en lite sundare syn på världen än så.

Likväl är detta enn riktigt känsligt ämne.

Jag vill mena att det ena inte måste utesluta det andra.

När man söker ett arbete och får höra att man är överkvalificerad funderar jag lite till.... Överkvalificerad... Säger det att jag är BÄTTRE än det arbetet jag sökt? Nej, absolut inte! Men vad menar de då? Ska jag inte som välutbildad kunna jobba med det jag vill, så länge jag också innehar de kvalifikationer arbetet kräver?

Om jag är barnskötare med 30 års erfarenhet, ska jag då idag behöva gå över till en kökstjänst som innebär huvudansvar för disken på en förskola och bytas ut mot en nyexaminerad förskollärare för att det nu bara ska finnas förskollärare i förskolan?

Jag kan ibland förstå varför akademiker får det hett om fötterna. Inte nödvändigtvis för att de är dryga, kunskaps-supermänniskor, utan för att man med en gedigen utbildning ibland petar bort erfarna, duktiga människor från deras arbeten, inte på grund av lämplighet utan enkommet av utbildningen, som faktiskt inte idag ens kräver några bevis på lämplighet.

Jag önskar verkligen att man kunde visa respekt för varandras efarenheter, oavsett om de kommer från yrket eller utbildning, och dra nytta och lärdom av varandra!

Med det här inlägget vill jag naturligtvis inte peta någon i ögat, varken akademiker, yrkesutbildad eller outbildad. Med mina benämningar menar jag naturligtvis skolor man studerat vid, livet skola lär oss alla vår beskärda del!

Det vore roligt att få höra era åsikter och tankar om det här!

Flyttdax?

Compact living?

Paketerade galningar?

Man tager vad man haver (stackars barn utan leksaker)?

Kreativa, underbara, vackra små monster?

Jag röstar för alternativ nr 4!

Jag vill!

JAG VILL, JAG VILL, JAG VILL!!!

Nej, jag är inte tre år, men jag har ett ENORMT behov att få producera något! Jag vill sy, jag vill måla! Jag vill pyssla, jag vill gjuta! Kanske baka och bygga något! Sen vill jag skriva en bok och klippa av mig håret, rita lite eller göra ett kollage!

Typiskt.

Dagens lärdommar:

* Om man blir PMS-grinig och låter det märkas blir folk inte glada, särskilt inte tonåringar.

* Om man skriker riktigt högt till tonåringar blir de väldigt tysta (iaf om man normalt inte gör det..).

* Små barn (ca 3,5) som mässar "Svarta madam, svarta madam, kom fram" vid läggdax ÄR inte besatta.

* IKEA:s muffinsformar passar inte i IKEA:s muffinsplåt vid 20:e försöket heller...

* När man vid bakning blandar ihop curry och kanel är det dax att sluta baka. Annars drar man nästa lärdom också, nämnligen:

* Ugnen ÄR varm, det är inte bara ett rykte!

* Det man inte gör idag har man kvar i morgon....

Over and out!

Tjatkärring..

Jag är så innerligt trött på att gnälla och tjata.....
Jag gör det så ofta att jag vill kräkas på min egen röst ibland. Sen har vi dagar då all pedagogisk verksamhet upphör och jag blir heligt och innerligt trött på RIKTIGT! I dag blev det en sån dag.
Tonåringar som lovar, lovar och lovar igen. Tittar mig rakt i ögonen och säger "Mamma, jag kan städa rummet sen" för att liksom förhandla sig till något, och två dagar senare är inte ens disken borta från rummet...
Ja, incidenterna den sista veckan är många och jag är bara trött. Jag är trött på att känna mig utnyttjad av mina barn...

Bla bla bla...

I dag har jag varit ledig - på riktigt!

Efter en vecka fylld med huvudvärk, yrsel, tanddragning och jobb, tog jag riktigt, riktigt ledigt. SHIT vad skönt det var!

Gubben jobbade förvisso, men jag har myst med tjejerna. Vi har pysslat kalasinbjudningar inför N:s 6årskalas nästa söndag, vad fort tiden går! Min lilla lilla sparv fyller 6 år!

I morgon är det åter till skolbänken och jag måste komma ihåg att ringa läkaren ang min huvudvärk och yrsel som aldrig verkar ge sig. Ja, så måste jag ringa tandläkaren igen också... Jag lagade en tand och drog en annan i måndags. I fredags lossnade den nya fyllningen och tanden känns väl får jag erkänna.

Näe, det är mycket gnäll på mig nu, så nu går jag och knyter ihop benhögen. I morgon är en ny dag med underbar höstluft och nya utmaningar! :o)

Bort med den!

I dag åkte den.
Tanden som fått bo kvar på nåder och som lagats och lagats och lagas,
men hela tiden gått sönder igen.
Trasig gjorde den ont, borta känns den
också skulle jag vilja påstå!
Jag är iaf nöjd över att jag vågade!

Skam och sorg

I dag skäms jag över mitt gnäll igår.

Jag blev brutalt påmind om hur skört livet är och hur värdefull all tid med de människor vi vill ha nära är. Familjen, vännerna, släkten och kollegorna - alla har sin plats och jag vill inte vara utan någon av dem.

Att man kan känna stark samhörighet med en människa och ett kollegie man aldrig träffat kanske är märkligt. Men arbetar man under samma, lite annorlunda, förhållanden så tror jag samhörigheten stärks, även långväga.

I dag ska jag iaf vara glad och tacksam över att jag känner att jag ska ta några huvudvärkstabletter!

Ur form

Jag har känt mig ur form ett tag.

Jag har liksom tappat lite gnista, kännt mig blek - nästan genomskinlig och varit lite lättirriterad.

Jag har haft ögonmigrän 4 av 7 dagar nu och "vanlig" migrän en dag. Detta gör mig såklart inte lyckligare. Jag har också haft domningar i en arm ett par veckor, men i fredags tog jag iaf massor av prover, så nu får vi väl se om de hittar något mer än att jag råkar ha lite dåliga blodvärden.

Tackarrr! Nu har jag gnällt klart och ska gå och sova - I morgon är det jobb som gäller :o)