Ja, idag funderar jag lite på livets mysterier....
Hur kan man ena dagen känna sig ganska "med", relativt attraktiv och orka massor för att några dagar senare inte ens komma upp ur sängen men fortfarande med ett leende på läpparna? En anna dag kommer man upp, man tar sig in i duschen, fixar med mat o tvätt o annat vardagligt o har så jävla TRÅKIGT!!?? Nästa dag ser precis lika dan ut men är alldeles ok!!?
Jag behöver in på psyk. Ja, alltså en UTBILDNING! Måste bli någonting nu, på riktigt!
På smärthanteringskursen säger de hela tiden "Ta SMÅÅÅ steg tillbaka.."
VADDÅ TILLBAKA??? Jag tänker KLIVA framåt i NY riktining!!
Små steg är töntigt! Så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar