Undrar om jag förirrar mig eller är på väg framåt?
Ja, man kan bli att fundera ibland. Läste just min väns blogg och HON! HON har minsann modiga mål OCH har klarat det första! Jag blir inspirerad, yr och avundsjuk.
Vart är jag egentligen på väg?
Jag vågar inte använda stora ord som PS**O**G även om jag är så sugen att det är sjukt! Lilla jag! Med massa barn, hus o skiftjobbande gubbe, dålig kropp och självdiciplin.
Jag håller ju fortfarande på med KÖRKORT!
3 kommentarer:
Du är på god väg min vän! Jag har ju inte ens bestämt vad jag ska bli när jag blir stor. ;-)
Malin! Du ska ju bli spykolog - precis som jag! Å sen ska vi starta företag tillsammans och rädda världen!
Jag ser det klart som korvspad!
/ Mimmi
Jag blir också avundsjuk på sådana! Har åtminstone insett efter 10 år att ingen kastar ett roligt och givande arbete med bra arbetstider efter mig. Det är ett steg i rätt riktning. Gäller bara att stå ut i 2 år och genomföra det. Och det säger jag bara: har "det ordnar sig alltid"-Sofia insett att det inte alltid löser sig själv, utan tagit tag i det, DÅ KAN DU OCKSÅ! Och tre eller fyra barn, vad skulle det göra för skillnad?? Kom igen, gör något som du tycker känns givande. Har en känsla att du fixar allt du tar dig för. Gäller bara att du just tar dig för!
Skicka en kommentar