Tack vare min underbara syster som tagit ett låååång samtal (1,5 tim ca..) med lilla mig, är jag nu en ganska resonabel person igen... Vi har gått igenom manodepressivitet (på allvar) och insett hur skör omvärlden kan vara (inte för att vi tror oss ha denna åkomma, utan för att vi är ganska säkra på att någon annan har den...), spöken (ja, det andliga) och barnen i alla deras former (som är skrämmande många..). TACK!!! Jag är nu en relativt harmonisk människa igen. MEN jag hyperventilerade när jag ringde upp. På riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar